puzzle


Inte lätt när livet är svårt, som man brukar säga!
Jag kan inte säga att jag har haft en såndär jätte speciellt spännande söndag, utan det har mest varit grafitti, om man nu kan kalla det för det när jag sitter där med min minimala pensel och akvarellfärger, men jag är nästan klar och jag är faktiskt nöjd, när den är helt klar, ja då ska jag lägga in en bild så kan alla få se.. Mucho spennandé va

Nu håller jag som vanligt på med min påse, jag är orolig för hur det ska gå med färgläggningen, men förmodligen kommer det att gå bra! Det brukar ju lösa sig ändå. I morgon, ja jag måste göra det imorgon, ska jag möta min fobi, två gånger. Först ska jag ta mig ett samtal (ja det är telefonfobin jag pratar om) till en tant, kvinna? som jag ska boka en intervju med och jag ber till alla mina gudar att hon är trevlig och inte en sån där sur en.. Sedan ska jag ringa ett annat viktigt samtal som har med jobb att göra, jag kan lova att jag är nervös, för jag vet nämligen inte vad jag ska säga, men något måste jag ju säga annars kommer jag ju ingen vart i livet! Ja jag har bestämt mig för att det komma gå bra, och jag, är nervösare än någonsin.

Jag har tänkt på en sak, jag känner att det här är ganska tråkigt? Jag har aldrig, eller oftast inget intressant att skriva om förutom min alldeles för stressiga och vardagliga vardag. Jag kanske borde försöka mig på något annat, något som är mer intressant? Men problemet mina vänner, är att det inte händer sånna saker i mitt liv just nu, utan stressigt och vardagligt, det är precis vad det är! Men den dagen jag finner mig i att skriva något annat, kanske invecklade gåtor som ingen förstår eller texter a lá carrie i sex and the city, ja då säger jag till, då jag vet vad jag vill.

Här är en bild på min hund, hon är nästan 4 månader tror jag, har ingen riktig koll men! Hon är söt, svår att fånga på bild men.


Kommentarer
Postat av: Fredrik

naaw vilken söt. Det går nog bra med samtalen ska du se. Folks vardag är ju inte helt ointressant, den kan vara så lika men samtidigt annorlunda. Jag har också problem med att skriva intressant, liksom vem fan bryr sig om hur jag känner, hur mycket jag gråter över att inte vara älskad och vad jag tycker och tänker om saker.

Usch vad livet hatar mig. Inget man gör blir rätt, allt är bara fel. Är det inte mitt utseende eller min musiksmak så klagas det på mina åsikter eller något annat. Alltid finner folk något att hata hos mig. Jag hatar min familj, i alla fall morsan. Imorrn är det svenska, sen slutar jag, men vafan ska jag göra då? Jag vet inte, troligtvis inget normalt. Ta bussen hem och bara gråta eller kanske besöka min tillflyktsort. Kanske gör jag inget av det och bara försöker passa in eller nått, men det är ju bara bortkastat.

Oj, nu blev det typ ett eget litet blogginlägg bland dina kommenatarer, förlåt för det, ska inte upprepas eller vafan man nu säger.

2008-02-17 @ 20:29:44
URL: http://hmmrn.blogg.se
Postat av: Paulina

En sak som jag tycker att du borde skriva lite mer om är kanske vad du gör på dagarna. Typ någon gång berätta att du är med dina kompisar eller liknande. Vi såg faktiskt Kink kong hos Robin igår! Det är väl nämnvärt :Å

2008-02-18 @ 15:26:01
URL: http://paulinag.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0