JAHA, så är det första dagen på fem veckors hårt jobbande. Känns både och precis som ALLT annat just nu. Känner mig fångad, ensam, rädd, samtidigt som jag känner mig stark, fri och redo. Konstigt det där va? Hatar det i vilket fall. Men klart att det känns lite bra att det faktiskt inte finns några regler för hur livet ska göras, då blir det inte riktigt lika jobbigt i alla fall.

Började i alla fall dagen med att inse att vår sista lampa i badrummet inte heller fungerade, kolsvart. Tur att viktor finns och lyser upp åt mig när jag behöver det som mest♥

9-17 idag då, HA EN BRA DAG, det ska jag försöka ha!