nu är jag vaken, börjar om ungefär en och en halv timme! Känns ju skönt. En annan sak som inte är så skönt, som jag inte ens vill nämna egentligen, är PA100, vaknade idag med världens panik. För saken är den att jag har ändå en aning om vad jag vill göra, men jag vet inte riktigt hur. Men det brukar ju lösa sig, så jag kom fram till att det är bäst att bara ta det som det kommer, för att citera min underbara mamma ännu en gång "skolan är inte allt". Älskar att hon sa det för det är något jag kan leva på sådär när det känns lite smått hopplöst.

Nu ska jag nog ta och äta lite frukost, och sedan ska jag ta mig an ett samtal som jag har skjutit upp.. kanske med vilja, jag vet inte riktigt!