åh vad fin jag är.

En ny vecka idag, två veckor, det gör minst lika ont om inte värre. Varje steg jag tar så skär det lite till, varje andetag är en chansning, vill inte tappa taget men inte fan är det lätt när det är svårt. Jag ska ta mig vidare, men vet inte hur. HUR GÖR MAN DET HÄR?

Nej det är inte roligt.