Ibland saknar jag så att det gör ont.
Hur fruktansvärt ont det gör att sakna ibland, outhärdligt, nästan.
Tar tag i saken till veckan, less på att vara negativ och less.
Vill vända på allt och lära mig uppskatta, vara en optimist, åtminstone lite.

Jag kommer aldrig glömma, kommer aldrig försöka glömma, hur ont det än gör.
Allt som vi sa, allt som ni sa, allt som jag gjorde, allt som vi gjorde och du.
Det är inte meningen att det ska vara lätt, det är inte meningen att man ska glida igenom
livet utan sår. Det som inte dödar dig gör dig starkare. Men nu vill jag bara leva.